OpenOffice.org kontra MS Office

Inledning
Jag har de senaste dagarna stött på flera personer som har uttryckt att Openoffice är så mycket sämre än MS Office 2007/2010. Först gick det in genom ena örat, sorterades bland skräpinformation för att senare, vid en närmare granskning, aktiveras och överföras till avdelningen där inlägg skrivs.

Historik
Jag är tillräckligt gammal i IT-branschen för att ha varit med om saker som stordatorer, maskinparker med unixburkar, CP/M, Bridos, MS-DOS och så vidare i all oändlighet. Vad jag har kunnat studera under samma tidsperiod är hur man gått från IBM kulskrivmaskiner (de som var lyckligt lottade vill säga) till avancerade PowerPointpresentationer.

Vad har nu detta med saken att göra? Jo, det är defakto så att under denna kontorets revolution så har alla som betalar ut lön också kunnat se hur produktiviteten minskat. I takt med att det kommer nya kontorspaket så blir det också möjligt att göra mer, det blir möjligt att spendera mer tid för samma sak. Slutresultatet är, med mycket få undantag, ungefär detsamma som på kulskrivmaskinens tid.

Det finns olika typer av program och dessa är avsedda för olika arbetsuppgifter. Vi har Photoshop och GIMP för att manipulera bilder, vi har LightZone för att behandla fotografier, vi har Indesign och Scribus för att skapa trycksaker...

Alla program kräver en viss grundkunskap, ofta ganska mycket kunskap, för att slutresultatet skall bli bra. Det gäller således att förse rätt medarbetare med rätt mjukvara och, när så krävs, den adekvata och formella utbildning som krävs för att kunna använda mjukvaran effektivt. För det mesta fungerar detta utmärkt inom de flesta företag.

Undantaget är de grundläggande kontorsprogrammen som man av någon anledning anser att alla skall kunna genom någon form av väl utfört egenansvar. Det är här företaggen börjar tappa pengar.

Openoffice är tio gånger bättre än MS Office, för alla
Opss, tänker en del, nu har m.x:360 totalt tappat bort skruvarna. Nix, säger m.x:360, skruvarna sitter hårdare än på länge.

En gång i tiden fanns det ordbehandlare som man skrev text i. Som en skrivmaskin men lite mer avancerat och framför med möjlighet att återvinna skrivet material samt arkivera detta i sedvanlig god ordning. Det sistnämnda var det inte så många som var bra på, men tanken fanns. Program som WordStar och Word 2.0 löste denna uppgift på ett utmärkt sätt och kontoren var förhållandevis effektiva.

Sedan var det någon Kanadensisk tjomme som uppfann kalkylprogrammet, det kanske finurligaste vi har sett än så länge när det gäller persondatorer, och fler än sekreterarna började på allvar intressera sig för att ha en egen dator på skrivbordet.

Sedan bar det iväg och när MS Office 97 lanserades bröt kaos ut på allvar. Plötsligt skulle personal som inte hade en aning om programfunktioner, layout och estetisk presentation sitta och skapa "snygga" alster i sina datorer.

Tidsspillan blev då, och är än idag, helt uppenbar. Tid ägnas åt att trixa med mjukvara man i många fall inte behärskar och går dessutom in på områden man inte har någon kunskap i. Företagen blöder administrativt och en stor del av den skulden lägger jag utan att tveka på Microsoft Office och på företagsledningarna som låter sin personal använda mjukvaran på arbetstid.

Varför skulle då Openoffice vara bättre? En hel del av den säljande grannlåten, den som sänker produktiviteten, finns inte i Openoffice. Det finns dock fortfarande lite väl mycket för att göra mig nöjd, men det är ack så mycket bättre ställt i Openoffice än i MS Office.

Genom att införa Openoffice i företaget vinner man pengar. Genom att ge en formell utbildning i de funktioner som är produktiva för respektive företag vinner man pengar. Genom att förklara att varken företaget eller dess kunder blir extra glada åt att en medarbetare lägger ner 22 timmar på en Powerpointpresentation, som skulle gett exakt samma information i ett enklare utförande, utfört på en bråkdel av arbetstiden, vinner man pengar.

Ineffektivitet och ansvar
Jag har sett människor som sitter med Worddokument där de lägger in bilder och sedan försöker formatera skapelsen utan att veta vad ankare är. Jag har sett människor som skapat långa Powerpointpresentationer och sedan kanske visat fyra nyckelbilder vid det faktiska mötet. Detta är bortkastad tid för både personal och företag.

Jag tycker att man skall kunna ställa krav på personal. De skall ta sitt egenansvar och kunna arbeta effektivt i kontorsprogrammen. Jag tycker att man skall ställa krav på mellanchefer och ledningsgrupper så att dessa sätter stopp för medarbetare som arbetar med sådant de inte har kompetens inom.

Skall man skapa snygga trycksaker använder man Indesign eller Scribus och det skall var personal som behärskar mjukvarorna som gör jobbet. Skall man ge sig på avancerade databaskopplingar kanske man inte ska låta Svensson på kontoret göra det hela utan anlita någon som kan det, det blir garanterat billigare.

Genom att använda Openoffice blir det kostnadseffektivare och alla kostnader för mjukvaror och uppdateringar försvinner från företaget. Genom att dessutom byta från Windows, som bara kräver allt mer av datorerna för varje ny version, till någon Linuxdistribution kan man över tiden spara stora summor pengar i de flesta företag.

Till Linux finns alla mjukvaror normala datoranvändare behöver. Mjukvarorna är bra och helt gratis att anförskaffa och uppdatera. Linuxbaserade PC-datorer är stabilare än både Windows- och OS X-baserade maskiner.

Visst är det kanske inte är lika glassigt, men det är kostnadseffektivt och med rätt information, formell- och informell utbildning samt rätt inställning från personal som tar sitt egenansvar skulle man kunna korta datortiden till minst hälften av den är idag på en normalt kontor i Sverige.

Microsoft Office är en företagsekonomisk katastrof på de flesta svenska företag!

eder m.x:360

Detta inlägg är skrivet i gedit (ren texteditor) och Linux Ubuntu Karmic 9.10, manuellt korrekturläst och publicerat på mindre än trettio minuter.

Ubuntu Karmic 9.10 RC vs. Jolicloud 2C

Inledning

Jolicloud är ungefär lika hypad som iPhone med den stora skillnaden att iPhone är bäst medan Jolicloud inte når ända fram.

Vad det handlar om här är Linuxdistributioner som passar extra bra på Netbooks. Jolicloud bygger på Linux Ubuntu 9.04 medan Ubuntu Karmic är version 9.10 som innehåller en hel del nytt. Det är just detta som är det största problemet för Jolicloud, de ligger steget efter hela tiden, hur mycket de än försöker att skapa en bra distribution.

Jolicloud och dess grafiska gränssnitt

När man startar upp JC är det Ubuntu 9.04 man ser, om än i en något strippad variant. Utvecklarna på JC har helt enkelt skalat bort den bruna färgen, som så många har klagat på i Ubuntu, och sparat resten.

De har även aktiverat ett par extra miniprogram i panelen (som naturligtvis då även finns i Ubuntu). Den stora skillnaden mellan dessa två distributioner är att man har valt att lägga uppdateringar och programinstallationer som en molnfunktion. Man är helt enkelt tvingad att vara uppkopplad mot deras server, med ett registrerat konto, för att kunna hantera uppdateringar och programinstallationer.

Detta betyder inte så mycket och man kan, till skillnad mot tidigare linuxvarianter, installera program med en enkel klickning. Detta var nytt när JC släppte sin första beta i våras. Nu är det inte nytt längre utan bara en funktion som också finns i andra distributioner.

Det som möter användaren när man startar upp molnet är en rörig bakgrundsbild på en skrivmaskin som i största allmänhet är störande och dessutom inte går att förändra. Det såg kanske nytt ut de första två gångerna man startade upp molnet men sedan blir det bara allt mer irriterande för varje gång molnet startas.

När man startar upp JC bläddrar opertivsystemtexterna förbi som brukligt och den är inte särskilt snabb vare sig till start eller stopp. Detta är inget konstigt men klart avskräckande för användare som är vana att köra PC och Mac.

Det går inte heller att koppla om JC till ett vanligt gränssnitt, JC är låst till sitt Netbookutförande. Det som såg så trevligt ut de första gångerna man startade upp JC i våras känns idag mossigt och trist.

Ubuntu Karmic och dess grafiska gränssnitt

Karmic startar upp helt utan att användaren ser så mycket som en textrad på skärmen. Detta är en kosmetisk lösning som säkert kommer tilltala många som tidigare varit rädda för att hamna i ett terminalfönster om de skulle gå över till Linux. Laddskärmarna är numera helt i svart och vitt, allt det bruna har försvunnit för att få tyst på de som tidigare har klagat på färgen (även om det inte tar mer än någon minut att ändra färgerna i ubuntu).

När jag skriver detta så är Karmic kvar på den sista veckan i betatestet så vissa saker som boottiden kan komma att förändras. Det tar idag fullt normala minuten att starta upp Karmic på en vanlig Netbook och det nya filsystemet (ext4) utnyttjas inte i min beta ännu. Att stänga ner maskinen tar däremot inte mer än fyra fem sekunder och även här slipper man textrader på skärmen.

Nåväl, när Karmic har startat upp möts man av ett helt nytt grafiskt gränssnitt i Netbook Remix. Filhanteringen har flyttat till vänstersidan för att ge mer plats på skärmen. I övrigt är funktionaliteten densamma som tidigare (samma som i Jolicloud). Däremot är det ett nytt, halvtransparent och faktiskt ganska tilltalande utseende för de som vill köra med Netbookutseendet.

Netbookgränssnittet har man egentligen bara nytta av när man använder datorn utan mus, vilket man inte gör frivilligt men ibland tvingas till. Därför är det en lättnat att kunna koppla om Karmic till ett traditionellt utseende med panelerna när man har en mus kopplad till datorn.

Nytt för Karmic är Ubuntu Software Center. Här finns det ett par tusen olika program som kan installeras eller avinstalleras, just det, med en enkelt klickning. Samma koncept som används i JC men med den skillnaden att man kommer åt att avinstallera program även om man inte är uppkopplad mot internet. Betydligt fler program än i JC och minst lika enkelt, om inte enklare att hantera dem.

Uppdateringarna sköter man lämpligen helautomatiskt om man inte vill hålla på och pilla med sin dator, vilket ganska många användare inte vill.

Hela gränssnittet, oavsett om man kör Neetbook Remix eller vanlig Desktop, är betydligt rappare än JC (som faktiskt känns lite segt ibland) och ger alla Netbookanvändare en behagligare tillvaro.

Skillnader i programbiblioteken

Karmic innehåller 2185 program i skrivandes stund. Jolicloud innehåller 162 program och de poängterar att de är kvar i ett betastadie, jag undrar om de någonsin kommer ur detta eftersom utvecklingstakten i Linuxvärlden är hög och Jolicloud tappar mark för varje dag som går.

Nu är det faktiskt som så att allt som finns i JC också finns i Karmic, med ett par obetydliga undantag. Spotify kör man i Windowsemulatorn Wine i Karmic. JC valde att utveckla en egen Spotify vilket resulterade i att den inte fungerar längre efter Spotifys senaste uppdateringar, det kanske inte var så smart av utvecklarna på JC att snickra på egen hand?

I Ubuntu hittar man alla program i mjukvarucentret och kan installera dessa med ett "enkelklick". När det gäller Jolicloud är man hänvisad till den betydligt jobbigare Synaptic Package Manager om man inte hittar det man vill ha bland de 162 program de har lagt in i sitt moln. Detta är mycket förvirrande för en som inte är van vid att all mjukvara är gratis och fri att ladda ner, här skall de dessutom göra det på två ställen. Detta måste ses som en allvarlig pedagogisk miss eller så vill Jolicloud styra oss i bästa Appleanda?

Jolicloud och dess moln

Program och uppdateringar sköts från molnet i Jolicloud som redan har nämnts. Dessutom har de skapt en form av "JoliTwitter" som lever ett eget liv i dera moln. Jag är inte så förtjust i att man uppfinner hjul på nytt. Det är helt enkelt smartare att installera en Twitterklient om önskar denna typ av social media. Arbetar man med andra operativsystem än Linux är program som TweetDeck, som finns till både Mac och Windows, ett klart bättre val och då kan man få det hela synkat mellan de olika datorerna.

Det ser även ut som om folket på JC har tänkt sig att man skall få tillgång till ett Lab där, gissningsvis, nya funktioner/program kommer att ligga så att man kan få betatesta dem.

Sedan har de valt Dropbox som lagringsutrymme på internet. Detta är klokt eftersom det är en bra tjänst som fungerar på alla plattformar, helt oberoende av operativsystem.

Att man måste skapa ett konto hos JC för att över huvud taget kunna köra operativsystemet är lite förvånande och något som knappast tilltalar en stor grupp av de mer vana linuxanvändarna. Friheten är lite vingklippt i Jolicloud.

Ubuntu Karmic och dess moln

Här har man närmat sig fenomenet molnet lite annorlunda, eller knappast alls i den vanliga versionen av operativsystemet. Det finns något som heter Ubuntu One och det är en egen variant av Dropbox som under betatestandet inte fungerat så där hundraprocentigt. Det går bra att installera Dropbox i Ubuntu och Ubuntu One behöver naturligtvis inte köras över huvud taget.

I övrigt har folket bakom Ubuntu valt att bygga vidare på ett ganska traditionellt operativsystem där man inte skall behöva internetkontakt mer än efter eget behag.

För företag som vill arbeta molnbaserad finns en stor mängd möjligheter att köpa in lämplig kunskap för just deras behov. Detta är en helt logisk väg att gå då företag knappast förväntar sig att skräddarsydd funktionalitet skall eller ens kan vara gratis.

Privatperosner kan köra massor med molnfunktioner direkt i sina webbläsare och det blir allt vanligare då allt fler inser fördelarna med att inte vara bunden till en speciell dator eller ett speciellt operativsystem.

Webbläsare

Ubuntu kör med Firefox 3.5.3 men det går naturligtvis att installera Opera, Chrome eller någon annan webbläsare också. Chrome i Ubuntu Karmic är snabb men ibland rasar flashpluginen ihop i denna betamjukvara.

Jolicloud förespråkar Chrome trots att de kör en betydligt äldre version, som kraschar ännu oftare. Lite konstigt men inte så mycket att bry sig om eftersom man har Firefox även i denna distribution.

Det som inte finns i Linux är Safari och Internet Explorer men det spelar ingen större roll. Det finns företags som har utvecklat webbplatser som kräver Internet Explorer, jag säger att de företagen får skylla sig själva och bygga nytt om de är intresserade av att ha med mig att göra. Totalt otidsenligt och rent ut sagt beklämmande år 2009.

Mjukvaror

Funderar du på att byta till Linux från en Mac eller Windowsmiljö fins det ett par saker att tänka på. Det mest positiva är att Linux är extremt stabilt och i princip aldrig kraschar. Vissa mjukvaror kan göra det precis som i alla operativsystem med själva Linux brukar gå som på räls.

All mjukvara i Linux är gratis så du slipper köra fulkopior eller begränsa dig till ett fåtal program du har råd med på privatekonomin. Vadsom är ännu bättre är att det finns fullgoda ersättare till nästan alla program du är van att arbeta med. Visst tar det tid att lära sig de nya mjukvarorna men när man väl har kommit över denna tröskel blir allt som vanligt igen.

Alla uppdateringar i Linux sker i ett svep, för all mjukvara som är installerad på datorn, och man slipper fundera på att uppdatera de olika programmen enskilt.

Är man yrkesutövare som använder Photoshop, Illustrator och Indesign bör man införa en ganska lång övergångsperiod och då är det kanske klokt att ha en Windows- eller OS X-kopia på sin dator så att man kan starta upp dessa progrma temporärt vid behov. Illustrator ersätter man annars med InkScape, Indesign med Scribus och Photoshop med Gimp och kanske LightZone (som dock kostar pengar även i Linuxmiljö).

Det som kan ställa till med problem idag är avsaknaden av iTunes för de som äger en iPod Touch eller iPhone. Här finns ingen lösning då Apple för allt i världen inte vill att Linux skall spridas i vidare kretsar. Kanske skall man fundera på om man skall använda iPhone över huvud taget så länge Apple stökar till det för sina kunder? Själv har jag Windows på min dator enkom för iTunes och det känns lite trist och det blir allt glesare mellan mina säkerhetskopior (det går att föra över musik från Linuxmiljön till iPhone).

Sammanfattning

Jag har läst ett antal mer eller mindre väl underbyggda lovsånger för JC i pressen det senaste halvåret. Skall jag vara helt ärlig så tror jag inte att de flesta av dessa skribenter har så stor erfarenhet av vare sig Linux eller hur pedagogiska grafiska gränssnitt skall byggas. Att man dessutom behöver en inbjudan för att få lov att köra deras betaversion är ännu sämre men jag antar att det har att göra med deras kapacitet i det privata molnet.

Man har prisat att JC skulle kunna bli Linux stora genombrott på Netbooksidan. Nu kommer ju inte detta att bli verkliget eftersom det finns ett företag som heter Microsoft, och de har skruvat åt tumskruvarna på datortillverkarna som idag tvingar oss att köpa en Windowslicens tillsammans med datorn.

Vill man få ut det mesta av sin Netbook och samtidigt använda Linux rekommenderar jag utan tvekan Ubuntu Karmic 9.10 som uppfyller alla krav en normal användare kan ha. Det är en modern miljö med ett modernt filformat (ext4) som är snabbare än de äldre när alla komponenter kommit på plats till releasen den 29 oktober 2009.

http://www.ubuntu.com/

http://www.jolicloud.com/

eder m.x:360